ångest
Ikväll fick jag ångest. Jag ville hem och ligga i fosterställning, slippa att ta ansvar över något. Men så vet jag inte längre vad hem är - är det mitt familehem, mitt stude ntrum, eller är det kanske rent av med den personen jag älskar allra mest.
När jag väl ligger under täcker försvinner jag långt bort. Till en värld där jag slipper ta beslut. Jag behöver inte tänka över mig, utan det ät någon annan som har ansvar över mig. Kommer tillbaka till verkligheten inte är så. Livet är inte så enkelt. Någon gång behöver man växa upp och ta ansvar, vissa tidigare än andra.
Man behöver vara stark. Och tro på att man har tagit rätt beslut. Tro på att man inte behöver träffa sina vänner varje dag. Sin familj. Sin kärlek. Även fast det är jävligt svårt.
Så vad gör man då när ångesten kommer. Välkomnar man den, eller skjuter man undan den till ett senare tillfälle?
När jag väl ligger under täcker försvinner jag långt bort. Till en värld där jag slipper ta beslut. Jag behöver inte tänka över mig, utan det ät någon annan som har ansvar över mig. Kommer tillbaka till verkligheten inte är så. Livet är inte så enkelt. Någon gång behöver man växa upp och ta ansvar, vissa tidigare än andra.
Man behöver vara stark. Och tro på att man har tagit rätt beslut. Tro på att man inte behöver träffa sina vänner varje dag. Sin familj. Sin kärlek. Även fast det är jävligt svårt.
Så vad gör man då när ångesten kommer. Välkomnar man den, eller skjuter man undan den till ett senare tillfälle?
Kommentarer
Trackback
